Här kommer jag att skriva saker som kommer att vara kontroversiella. Vissa människor kommer att hålla med mig, vissa människor kommer att tycka att jag är en idiot. Jag välkomnar bägge läger.
Som förord till allt som skrivs här vill jag beskriva mig själv i korta lag. Jag är en fri människa. Jag tar ansvar för mig själv och min familj. Jag försöker alltid att hjälpa till, där jag kan. Jag försöker alltid att leva och låta leva. Så länge ingen far illa av det försöker jag att införa så få restriktioner som möjligt på mina medmänniskor.
En av de stora ämnena som kommer att behandlas i den här bloggen kan anses ganska central till Frihet och Demokrati, nämligen rättigheter och privilegium. Rättigheter, för mig, är sådant som naturen (eller Gud, om man är så lagd) tilldelat oss alla. Vi har rätt att vara fria, att söka lycka, att säga vad vi tycker. Vi har rätt att försvara oss från ondska. Vissa stater världen om har valt att säkra dessa rätter genom att skriva in dem i dokument och grundlagar.
Det är viktigt, i min mening, att förstå skillnaden mellan rätten och dokumentet. Ingen regering kan tilldela en fri människa rätten till religion, åsikt eller tal. Om vi tillåter en regering att tilldela den rätten, då tillåter vi även dem att ta rätten ifrån oss. Sådana rättigheter är grundläggande för vår existens, och skall anses självklara. En regering kan endast sätta i skrift att den håller med. Där har vi skillnaden från ett privilegium. Ett privilegium är vad en regering kan tilldela en fri människa. I min mening skall sådana begränsas, då en regering inte skall tala om för fria människor vad de får och inte får göra, så länge ingen far illa av det.
Ja, det är där jag drar gränsen. När någon far illa (och nu pratar jag om "riktig" illa, inte gnäll och intolerans) så står nämligen två fria människors rättigheter emot varandra. För att sätta standarden i mina uttalanden, så bör man inte slå en annan människa annat än i självförsvar. Det är att göra den personen illa. Folk som blir upprörda av att någon uttrycker sina åsikter eller ligger naken på stranden har inte blivit missbehandlade, de behöver öva på toleransen.
Ett ämne jag anser helt centralt till det jag skrivit ovan, och som är hett världen om just nu, är självförsvar. Alla fria människor har rätt att försvara sig från de som vill dem illa. Alla fria människor har rätt (vissa säger även medmänsklig plikt) att försvara varandra. I många samhällen har man sedan länge beslutat betala en grupp människor för att ägna detta sin fulla uppmärksamhet. I min mening är detta en genialisk idé, men på många håll i världen har man för långa tyglar på dessa människor.
"Power corrupts, and absolute power corrupts absolutely."
Det är en sorglig del i mänsklig natur att de som har makt över andra lockas att missbruka den makten. I många samhällen luras vi ändå att överlåta kontrollen över våra öden till dessa människor. Polis och militär ersätter den trygghet som kommer ur ett personligt ansvar för att inte bli ett offer för andra människors våld och illvilja. Ställ dig själv frågan, vad är polisens jobb? Är det att skydda dig, personligen, från brott? Hur ofta är det en polisrepresentant inom en armlängds avstånd, som faktiskt kan skydda dig, personligen, från brott? Min syn är att polisens jobb är synnerligen reaktivt. De utreder brott som redan utförts. De hjälper folk som redan är offer. De ser till att folk som begått brott blir straffade. De reagerar på saker som redan hänt. Är du intresserad av att hindra brott mot dig och din familj, att skydda dig själv från att bli ett offer, då är polisen tyvärr otillräcklig.
Jag har en enormt respekt för de människor som spenderar sina arbetsdagar med att göra samhället tryggare, men inte en gnutta tolerans för de som inte agerar inom lagens ramar. När en myndighetsperson går över gränsen, oavsett anledning, då har ett förtroende raserats. Ja, de måste hållas till en högre standard än alla andra, eftersom vi ger dem mer makt än alla andra. Om de har fallit offer för maktens frestelser, så måste makten bort.
Ja, där har vi introduktionen. Många exempel jag kommer att ta upp i den här bloggen kommer att vara från USA och gälla amerikanska lagar, av två skäl. Dels är USA ett mycket intressant land ur frihetssynpunkt, på grund av sin ganska unika och nymodiga grundlag. Sedan är USA även mycket intressant på grund av relationen där mellan självförsvar och polis. Jag kommer även att skriva enkla och korta recensioner och tips på tillvägagångssätt och utrustning inom områdena självförsvar och förberedelse inför katastrofer.
En av de stora ämnena som kommer att behandlas i den här bloggen kan anses ganska central till Frihet och Demokrati, nämligen rättigheter och privilegium. Rättigheter, för mig, är sådant som naturen (eller Gud, om man är så lagd) tilldelat oss alla. Vi har rätt att vara fria, att söka lycka, att säga vad vi tycker. Vi har rätt att försvara oss från ondska. Vissa stater världen om har valt att säkra dessa rätter genom att skriva in dem i dokument och grundlagar.
Det är viktigt, i min mening, att förstå skillnaden mellan rätten och dokumentet. Ingen regering kan tilldela en fri människa rätten till religion, åsikt eller tal. Om vi tillåter en regering att tilldela den rätten, då tillåter vi även dem att ta rätten ifrån oss. Sådana rättigheter är grundläggande för vår existens, och skall anses självklara. En regering kan endast sätta i skrift att den håller med. Där har vi skillnaden från ett privilegium. Ett privilegium är vad en regering kan tilldela en fri människa. I min mening skall sådana begränsas, då en regering inte skall tala om för fria människor vad de får och inte får göra, så länge ingen far illa av det.
Ja, det är där jag drar gränsen. När någon far illa (och nu pratar jag om "riktig" illa, inte gnäll och intolerans) så står nämligen två fria människors rättigheter emot varandra. För att sätta standarden i mina uttalanden, så bör man inte slå en annan människa annat än i självförsvar. Det är att göra den personen illa. Folk som blir upprörda av att någon uttrycker sina åsikter eller ligger naken på stranden har inte blivit missbehandlade, de behöver öva på toleransen.
Ett ämne jag anser helt centralt till det jag skrivit ovan, och som är hett världen om just nu, är självförsvar. Alla fria människor har rätt att försvara sig från de som vill dem illa. Alla fria människor har rätt (vissa säger även medmänsklig plikt) att försvara varandra. I många samhällen har man sedan länge beslutat betala en grupp människor för att ägna detta sin fulla uppmärksamhet. I min mening är detta en genialisk idé, men på många håll i världen har man för långa tyglar på dessa människor.
"Power corrupts, and absolute power corrupts absolutely."
Det är en sorglig del i mänsklig natur att de som har makt över andra lockas att missbruka den makten. I många samhällen luras vi ändå att överlåta kontrollen över våra öden till dessa människor. Polis och militär ersätter den trygghet som kommer ur ett personligt ansvar för att inte bli ett offer för andra människors våld och illvilja. Ställ dig själv frågan, vad är polisens jobb? Är det att skydda dig, personligen, från brott? Hur ofta är det en polisrepresentant inom en armlängds avstånd, som faktiskt kan skydda dig, personligen, från brott? Min syn är att polisens jobb är synnerligen reaktivt. De utreder brott som redan utförts. De hjälper folk som redan är offer. De ser till att folk som begått brott blir straffade. De reagerar på saker som redan hänt. Är du intresserad av att hindra brott mot dig och din familj, att skydda dig själv från att bli ett offer, då är polisen tyvärr otillräcklig.
Jag har en enormt respekt för de människor som spenderar sina arbetsdagar med att göra samhället tryggare, men inte en gnutta tolerans för de som inte agerar inom lagens ramar. När en myndighetsperson går över gränsen, oavsett anledning, då har ett förtroende raserats. Ja, de måste hållas till en högre standard än alla andra, eftersom vi ger dem mer makt än alla andra. Om de har fallit offer för maktens frestelser, så måste makten bort.
Ja, där har vi introduktionen. Många exempel jag kommer att ta upp i den här bloggen kommer att vara från USA och gälla amerikanska lagar, av två skäl. Dels är USA ett mycket intressant land ur frihetssynpunkt, på grund av sin ganska unika och nymodiga grundlag. Sedan är USA även mycket intressant på grund av relationen där mellan självförsvar och polis. Jag kommer även att skriva enkla och korta recensioner och tips på tillvägagångssätt och utrustning inom områdena självförsvar och förberedelse inför katastrofer.
Inlägg
Tjena!
SvaraRaderaIntressant läsning måste jag säga. Har precis haft ett par från Jupiter FL boende hemma hos mig i en vecka. Vi satt uppe till småtimmarna flera dagar och diskuterade många av de ämnena som du hittills tagit upp. Mannen i det paret är en die-hard förespråkare för det amerikanska systemet med frihet, vapenkontroll och ett rättssystem med dödsstraff. Han är en riktigt intelligent kille som är väldigt trevlig att diskutera med.
Jag ställer bara lite korta frågor och gör några påståenden angående det du skriver så ser vi vart det leder :)
Du skriver - "Rättigheter, för mig, är sådant som naturen .... tilldelat oss alla. Vi har rätt att vara fria, att söka lycka, att säga vad vi tycker"
Håller helt med. Det som jag ofta tycker fattas i diskussioner om rättigheter och frihet är skyldigheter.
Om man ska leva i ett samhälle måste det inte då vara en balans mellan en persons rättigheter och skyldigheter då? Hur hade det sett ut om alla bara hävdar sina rättigheter utan att ta på sig några skyldigheter? Jag har ingen aning hur den här balansen ser ut eller ska se ut men det kanske kan vara något att diskutera om.
Det du säger om självförsvar tycker jag är ganska så självklart. Problemet kommer när man ska försöka avgöra om våldet står i proportion till hotet. Eftersom det självklart inte är ok att misshandla någon medvetslös med ett baseballträ för att han säger att han ska stoppa en polkagris i armhålan på dig så betyder inte det att man inte får ta livet av någon i självförsvar om man tror att risken finns att man själv kommer dö.
När man börjar komma närmare gränserna för självförsvar så upplever jag att det är fruktansvärt svårt att avgöra vad om är ok och inte ok. Jag tror att självförsvar är superenkelt i teorin men en av de svåraste grejerna att ha att göra med i en rättsstat. Detta medför självklart att det kommer att upplevas som det oftare döms orättvist i sådana fall.
Hoppas på vidare trevliga inlägg
Mvh Jocke
Tack Jocke för den genomtänkta kommentaren. Jag kommer att publicera inlägg om hur fria människor bör bete sig i ett fritt samhälle, och det kan vi väl definera som skyldigheter.
SvaraRaderaJag har även redan snuddat på ämnet genom att förklara att man inte skall införa restriktioner på sina medmänniskor. Även detta kan man väl kalla en skyldighet. Jag ser gärna att man tar det ett steg till, och försöker att aktivt säkra sina medmänniskors friheter. Om du försöker att uttrycka en åsikt, och någon annan försöker hindra dig, så försöker den personen hindra dig från din rätt till dina åsikter och din rätt att tala om dem. Ser jag detta så ser jag det som min skyldighet att hjälpa dig, även om jag själv inte delar de åsikter du försöker sprida. Genom att säkra dina rättigheter säkrar jag ju även mina egna. Jag är djupt övertygad om vikten av det gamla citatet "Jag håller inte med om vad du säger, men jag skulle dö för din rätt att säga det."
Våldsproportioner är alltid ett ämne som dyker upp när man talar om självförsvar. Vad jag tycker att man ska komma ihåg är att då det handlar om äkta självförsvar så finns det alltid en angripare. Jag ser på saken som följer. Den person som ofredar dig, och inte slutar då du ber honom, han inskränker nu på dina rättigheter, och har därmed sagt upp rätten till sina egna. Det du måste göra för att få honom att sluta, det är nästan omöjligt att veta. Jag skulle vilja att rättsväsendet i Sverige tog mer hänsyn till detta. Försvararen valde inte situationen, och bör därför ha ganska lösa tyglar vad gäller utmätandet av en lösning. Angriparen har valt sitt öde. Förespråkar jag att man bör skjuta folk i bröstet för att de vill ge dig en kopia på Vakttornet? Nej. Förespråkar jag att man bör komma undan efter en kort rättegång för att ha skjutit någon i bröstet efter de tvingat sig in genom ens lägenhetsdörr? Ja.
Tack för att du tog upp dessa poänger.